Din kropp tål kanske inte standarddosen

En standarddos är satt efter en genomsnittsmänniska. Ingen är genomsnittlig i alla lägen.

Tänk dig att du och en kollega får exakt samma medicin i exakt samma dos. För den ena fungerar den precis som tänkt. För den andra blir den för stark, eller nästan verkningslös. Båda tog samma piller, men kropparna gjorde helt olika saker med det. Vi tänker sällan på saken, eftersom det för det mesta knappt märks. Ibland gör det däremot stor skillnad, och i enstaka fall kan det vara direkt farligt.

Snabba och långsamma omvandlare

Nästan alla bär på genvarianter som påverkar hur vi bryter ner och reagerar på läkemedel. Många mediciner måste bearbetas i levern innan de gör sin verkan, och hur snabbt det går skiljer sig från person till person. Vissa är snabba omvandlare, andra långsamma. Det gör att samma dos kan bli för stark för den ena och för svag för den andra.

Ett tydligt exempel är en vanlig hostmedicin som innehåller ämnet etylmorfin. I levern omvandlas etylmorfin till morfin, och hur snabbt det sker varierar kraftigt mellan individer. Den som omvandlar mycket snabbt kan bilda farligt höga halter morfin även på en helt normal dos. Det är ingen liten teoretisk risk. De senaste tio åren har ett antal människor i Sverige avlidit av morfinöverdoser orsakade av just vanlig hostmedicin.

Hastigheten styrs till stor del av ett enzym som heter CYP2D6. Jag stannar vid namnet och principen, för det viktiga är inte detaljen utan vad den betyder. Det går att ta reda på i förväg om en person är snabb eller långsam omvandlare, och därmed bedöma risken.

Kunskapen finns redan

Från vårdens håll har det ibland hetat att man aldrig kan veta på förhand vem som löper högre risk. Det stämmer inte längre. Med ett enkelt gentest går det att bedöma risken ganska väl. Det här är väletablerad kunskap inom det som kallas farmakogenetik, alltså läran om hur våra gener påverkar läkemedel. Det är ingen ny och vågad framtidsteknik.

I Estland vägs den här informationen redan in ute på vårdcentralen. När en patient ska få en medicin tar man hänsyn till hur just den personen bryter ner den. I Sverige får i praktiken alla en normaldos, vilket blir fel dos för en hel del. Skillnaden ligger inte i kunskapen, utan i om vården använder den.

Inte en fråga om tur

Det är lätt att tänka att rätt dos är en lyckträff, att vissa råkar tåla en medicin och andra inte. Så slumpmässigt är det inte. Mönstret finns inskrivet i generna, och det går att läsa av. Den som vet att den är en snabb eller långsam omvandlare av en viss typ av läkemedel bär på information som kan vara värdefull den dag den behövs.

Här är det viktigt att vara tydlig. Det här ersätter aldrig läkaren, och inga doser ska ändras på egen hand. Poängen är att komma förberedd. En patient som känner till sina förutsättningar kan ta upp dem i samtalet med sin läkare, och tillsammans blir det ett bättre underlag för besluten.

Vad kunskapen ger

I en genanalys ingår bland annat information om hur du omvandlar olika typer av läkemedel. Det är kunskap om dig själv som du kan ta med dig in i vården. Så länge sjukvården inte arbetar systematiskt med genetik kan du själv skaffa underlaget och föra det vidare till den som skriver ut din medicin.

Generna sätter ramarna, men hur de används avgörs i mötet med din läkare. En genvariant är en upplysning om en tendens, inte ett självständigt beslut om behandling. Att känna till den gör samtalet i vården klokare och tryggare.

Vanliga frågor

Ska jag ändra mina läkemedelsdoser utifrån en genanalys?

Nej, aldrig. All dosering hör hemma hos din läkare. Kunskapen är till för att göra samtalet i vården bättre och tryggare, inte för att fatta egna medicinska beslut. En genvariant ändrar ingenting förrän en läkare väger in den.

Gäller genetisk känslighet alla läkemedel?

Nej. Det rör en grupp läkemedel där nedbrytningen i levern spelar stor roll, till exempel vissa smärtstillande, antidepressiva och blodförtunnande. För många mediciner saknar det praktisk betydelse, för andra kan det vara skillnaden mellan god effekt och biverkningar.

Är gentest för läkemedel något nytt och osäkert?

Tvärtom. Farmakogenetik är väletablerad kunskap som redan används rutinmässigt i delar av världen, bland annat i USA och Estland. Det är inte experimentellt, snarare något svensk vård ännu inte byggt in i vardagen på bred front.

Varför används det inte mer i svensk vård?

Kunskapen finns, men den har inte vävts in i det dagliga arbetssättet överallt ännu. Tills den gör det kan du själv ta fram underlaget och ha det med dig, särskilt inför nya behandlingar där svaret annars provas fram med tiden.

Vad är den konkreta nyttan av att veta hur jag bryter ner läkemedel?

Att slippa en del av gissandet. Vet du att du bryter ner ett vanligt läkemedel långsamt kan det förklara varför du fått biverkningar förr, och hjälpa läkaren välja rätt medel eller dos snabbare. Det kan spara både tid och obehag.