Stress

Att två personer reagerar olika på samma press beror inte bara på karaktär, utan delvis på hur deras stressystem är inställt från födseln.

Stress styrs av ett samspel mellan hjärnan och binjurarna som höjer beredskapen vid hot och sänker den igen när faran är över. Systemet är i grunden likadant hos alla, men hur lätt det slår till, hur snabbt det varvar ner och hur mycket det tål skiljer sig mellan personer. En del av den skillnaden är genetisk. Det avgör inte om du klarar press eller inte, men det förklarar varför samma belastning sliter mer på en person än på en annan. Nedan beskrivs tre delar av systemet där generna spelar in.

Hur starkt påslaget blir

Vid en påfrestning skickar hjärnan igång en kedja som höjer halterna av stresshormoner. Hur kraftigt det svaret blir varierar. Ett känsligare system reagerar tidigare och starkare, vilket kan vara en fördel när skärpa behövs men en nackdel när påslaget kommer för ofta eller för lätt. Det märks ofta som att man har svårt att släppa saker och lätt går upp i varv.

Hur väl kroppen varvar ner

Lika viktigt som att slå till är att stänga av. När hotet är över ska kroppen registrera det och sänka nivån av stresshormon. Hos vissa sker det långsammare, och systemet ligger kvar i beredskap långt efter att situationen är löst. Då hinner kroppen aldrig återhämta sig mellan varven, vilket sliter på sömn, humör och koncentration.

Vilka stötdämpare du har

Mellan påslag och nedvarvning finns ett antal buffertar som dämpar hur hårt stressen träffar och hur snabbt du hämtar dig. De påverkar både motståndskraften i stunden och förmågan att bygga upp sig igen efteråt. Starka buffertar gör att du tål mer innan det tippar, svagare gör att mindre saker får större genomslag.

Vad du kan göra

Grunderna hjälper alla, regelbunden sömn, rörelse, återhämtning och rimliga krav. Men var tyngdpunkten ska ligga beror på din profil. Den vars system slår till hårt har mest att hämta i att sänka den totala belastningen och vara försiktig med stimulantia som kaffe. Den vars av-knapp är trög behöver prioritera nedvarvning och sömn extra hårt, eftersom det är där läckaget finns.

När känsligheten har en genetisk komponent

En genanalys kan visa om det främst är påslaget, nedvarvningen eller dina buffertar som är din svaga punkt, och därmed var insatserna ger mest. Det är ingen diagnos och säger inget om hur du kommer att må. En genvariant är en dragning åt ett håll, inte ett öde, och hur stressen faktiskt landar avgörs i hög grad av sömn, livsstil och sammanhang. Men att veta åt vilket håll du lutar gör det lättare att skydda dig i tid. Vi börjar alltid med ett kostnadsfritt informationsmöte.

---