Genanalys.ai

Vad inspirerade dig att starta genanalys.ai?

Jag startade genanalys.ai för att jag insåg hur mycket värdefull information som ligger dold i våra gener, värdefull information som kan hjälpa oss att förstå våra kroppar bättre och göra mer informerade val kring hälsa, kost och livsstil. Jag har gjort många gentester under åren men när jag gjorde började analysera rådatat blev det tydligt att det fanns mycket stor potential som går till spillo. Jag har funnit kopplingar mellan mina genetiska anlag och vissa utmaningar jag haft. Det ledde till konkreta förändringar och påtagliga förbättringar som jag tycker alla som behöver borde få chansen att göra detsamma.

Jag vill också utmana vården, inte i den bemärkelsen att jag erbjuder något som liknar vården men de är fokuserade på att minska sjukdom samtidigt som det finns underutnyttjade möjligheter att må bättre, vilket svensk sjukvård inte har kapacitet, kultur eller intresse av. I andra länder beaktas genetiska förutsättningar på vårdcentraler. Det borde vi göra i Sverige också. Tills dess vill jag fylla den luckan genom att erbjuda ambitiösa genanalyser som kan hjälpa fler att förstå mer om sig själva och kunna ta bättre beslut om sin hälsa.

Vilken nytta hoppas du att besökare ska få av att göra en genanalys?

Jag hoppas att en genanalys ska ge en bättre förståelse för de egna förutsättningarna – inte i form av färdiga råd eller pekpinnar, utan som ett underlag för att fatta mer välgrundade beslut själv. Det handlar om att ge verktyg för att förstå kroppen bättre.

Genanalyser kan ge insikter som är helt individanpassade, vilket vården i Sverige sällan arbetar med i praktiken. Ett exempel är hur vi bryter ner läkemedel: standarddos fungerar inte för alla, och vissa har genetiska varianter som gör att de bryter ner mediciner långsammare eller snabbare. Det kan påverka både effekt och biverkningar. I vissa länder, som Estland, är det redan rutin att ta hänsyn till genetiken vid läkemedelsförskrivning. Det borde vi också göra.

Andra exempel gäller saker som näringsupptag, koffeinkänslighet, sömnbehov eller träningsrespons – alltså sådant som påverkar vardagen, men som man ofta får prova sig fram kring. En genanalys kan ge ledtrådar som gör det lättare att förstå varför man reagerar som man gör. För vissa kan det innebära att man slipper gissa sig fram, för andra kan det vara en bekräftelse på något man anat men inte kunnat sätta ord på.

Det här är information man sällan får inom vården eftersom det inte handlar om sjukdom, men det kan ändå vara värdefullt – särskilt för den som har gått länge med diffusa symtom, eller vill optimera sin hälsa och fatta mer medvetna beslut i vardagen.

Hur kan man vara säker på att genanalysen är 100% pålitlig?

Det korta svaret är egentligen att man inte kan det. Det låter kanske slarvigt, men i praktiken så görs analyserna av ett AI, och man kan aldrig vara 100% säker på att AI ger rätt svar. Även om AI är kraftfullt så kan det ibland missförstå eller feltolka data.

Av det skälet har jag lagt mycket arbete på att minska risken för fel. Bland annat använder jag flera modeller parallellt, och jag har byggt in olika granskningsmoment i verktyget för att upptäcka när något verkar bli tokigt. Det är inte en garanti för att allt blir 100% rätt, men det är ett sätt att försöka göra det yttersta för att minska felaktigheter. Rapporterna är inte menade att ge absoluta svar, utan fungera som ett underlag för att förstå möjliga samband och fatta bättre beslut.

Det kan också dyka upp osäkerheter när vissa genvarianter inte är särskilt väl beforskade. Av det skälet anges alltid en uppskattning av evidensgraden: Stark, Medel eller Svag evidens.

Vad är din egen erfarenhet av genanalys?

Jag har själv fått nytta av min genanalys på ett väldigt konkret sätt. Jag bryter till exempel ned koffein långsamt och nu när jag dricker kaffe på ett mer medvetet sätt har min sömn förbättrats markant. (Jag känner mig lite dum som inte gjorde den kopplingen innan…) 

Jag har en variant, liksom cirka en miljon svenskar, som påverkar omvandling av vissa vitaminer, vilket i praktiken gett mig en funktionell vitaminbrist. När jag började åtgärda det med rätt tillskott kände jag mig påtagligt mer fokuserad och produktiv. Det här var inget som sjukvården hade upptäckt eller verkar har något intresse att leta efter. Det är beklagligt för det finns gott om forskning om denna variant sedan minst tio år tillbaka.

Jag har också en genvariant som ca 25% av männen har och som är kopplad till förhöjd risk för en framtida sjukdom. Vissa skulle kanske bli oroliga av att veta något sådant men gener är inte deterministiska. Genom att ta väl hand om mig själv minskar risken markant.

Konkurrerar din tjänst med sjukvården?

Nej, jag ser inte alls min tjänst som en konkurrent till sjukvården. Jag erbjuder något helt annat. Det jag gör är att hjälpa människor att förstå sin egen genetiska information, men som är svår att ta fram och tolka utan specialkunskaper. Det handlar alltså inte om att ställa diagnoser eller behandla sjukdomar, utan om att ge personer mer insikt om sina egna biologiska förutsättningar.

I Sverige är genetisk hänsyn i princip frånvarande inom öppenvården och vi ligger efter jämfört med många länder. Jag erbjuder ett perspektiv som vården ännu inte hunnit integrera men det är något som behövs och något jag vill skynda på.

Jag tror också att en ökad förståelse för kroppen kan förebygga vissa hälsoproblem och i längden faktiskt minska belastningen på vården. Så om något ser jag det som ett komplement och kanske till och med som ett stöd till framtida läkare som får patienter med mer kunskap och bättre frågor.

Är det problematiskt att genanalyser inte är tillgängliga för alla, utan bara för dem som har råd?

Det är klart att det är problematiskt om bara de som har råd får tillgång till individanpassad information om sin hälsa. Jag hade mycket hellre sett att det här fanns inom sjukvården och var tillgängligt för alla.

Samtidigt tror jag att det kan vara positivt även i det här begränsade formatet. Om personer som gör en analys kan förebygga problem eller förstå sig själva bättre, så kan det minska trycket på vården och spara resurser i längden. Det kan också visa på värdet av den här typen av information, och förhoppningsvis bidra till att det blir mer accepterat och tillgängligt i framtiden.

Tills sjukvården börjar arbeta mer individanpassat behövs det alternativ.

Finns det personer som du skulle avråda från att göra en genanalys?

Ja, det finns personer jag skulle avråda. Är man väldigt oroligt lagd eller har svårt att förhålla sig till osäker information kanske man ska undvika genanalyser. Vi har alla förhöjd risk för något som kanske kan vara skrämmande men genetiken är bara en del av en helhet så det betyder inte att man kommer att drabbas i praktiken. Vissa kanske ändå oroar sig även om sannolikheten för ett visst utfall kan vara låg.

Har man någon ogynnsam genvariant kan man också se det som en påminnelse om att ta hand om sig själv så att man kan kompensera genetiken med sunda miljöfaktorer.

Även om det finns mycket att vinna för vissa, är det inte för alla. Det bör vara ett genomtänkt val.

Vad innehåller en rapport från genanalys.ai?

Rapporten är uppdelad i tio kapitel, som vart och ett fokuserar på ett specifikt område. Det första kapitlet handlar till exempel om hjärt- och kärlhälsa. Där går man igenom ett antal genvarianter som kan påverka just det området, och varje variant förklaras i klartext: vilken variant du har, varför den spelar roll, hur väl beforskad den är och om det finns några livsstilsrekommendationer kopplade till just din variant.

Finns det medicinska aspekter som kan vara viktiga att känna till, är rekommendationen alltid att ta kontakt med sjukvården. Rapporten är ett informationsmaterial, den ställer inga diagnoser och ersätter inte sjukvård.

I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning, där det viktigaste lyfts fram. När alla kapitel är klara finns också en övergripande slut­sammanfattning som ger en helhetsbild. Den som vill få en snabb överblick får det, och den som vill fördjupa sig vidare kan göra det.

Vad hoppas du att personer som får sin analys ska göra annorlunda i sin vardag?

Jag hoppas att man ska känna sig lite mer trygg i sin kropp och att genanalysen kan vara en del av att lära sig att förstå sig själv. Vissa saker kanske får en förklaring och annat kan leda till nya prioriteringar.

Framför allt vill jag att man ska känna att det är okej att vara den man är. Vi är inte byggda på exakt samma sätt, och när man på ett påtagligt sätt ser hur ens genetiska kod är unik kan det kanske göra människor tryggare i att vara den de är. Och kanske att det ger större acceptans för andras ”egenheter”. Vi är inte menade att vara som alla andra.

Vad möter du för respons från sjukvården när patienter kommer med genetisk information?

Det är mycket blandat. En del läkare är öppna och intresserade, särskilt om patienten har en konkret fråga som är relevant för behandlingen. Det finns också ett visst motstånd, en not invented here-attityd. Många inom vården är vana vid att ha kontroll över hela processen, och då kan det upplevas som störande när patienten kommer med egen data eller vill diskutera något som inte är en del av standardrutinerna. En läkare har ibland bara 20 minuter på sig för en patient. Det är orimligt att tro att man kan göra en fullödig bedömning på den tiden. Att ta till vara och välkomna patientens information, erfarenheter och kunskap är ett sätt att göra mesta möjliga av de 20 minuterna.

Det här kommer att förändras, men just nu ligger vården i Sverige efter när det gäller att ta tillvara genetiska insikter.

Tror du att AI kommer spela en roll i hur genetik och andra hälsodata tolkas i framtiden?

AI kommer spela en stor roll, inte bara i att tolka genetisk information, utan i att koppla ihop den med annan data, som blodprov, livsstil, symtom och sjukdomshistorik. Människan är för komplex för att man ska kunna förstå allt genom att titta på en enskild gen men med AI kan man få hjälp att se mönster och samband som annars skulle vara lätta att missa.

Det betyder inte att AI ska ersätta läkare men det är uppenbart att det är ett kraftfullt verktyg för att ge bättre beslutsunderlag.